Nu tänker jag vara ärlig och säga vad jag tycker/klaga. Detta känns som en jävla klassresa. Alla från jobbet bor i samma hus vilket andra kan tycka är nice men inte jag. Visst är det skönt att jobba med svenskar/danskar men att bo och umgås med dom på fritiden? Då kan jag lika gärna bo kvar i Sverige. 
Sen är mitt rum pyttelitet och det är ISKALLT. Då menar jag att det är så kallt att jag får ligga i 2 lager med kläder + täcke och filt. Sen är det så lyhört så vi hör allt utanför oss så jag sover typ 3 timmar/natt och jag känner mig redan deprimerad här nere. No offence men jag är lite av en ensamvarg och att helt plötsligt dela lägenhet med 2 tjejer är inte något för mig. Jag älskar att umgås och lära känna nya människor men det känns som att vi fortfarande är kvar i Sverige. Jag har pratat lite om att försöka hitta en ny lägenhet åtminstone men det är svårt att hitta… Var bara tvungen att skriva av mig, uppdatering kommer inom kort

Jag vill bara köra mitt egna rajs och resa men nu känns det som att jag följer en ström som en jävla slav