Panikens panik

 

Häromdagen hände en olycka. Fyfan vilken traumatisk händelse som skedde, kan inte beskriva hur det kändes.

Jag kollar serier hemma och F åker iväg för att handla mat. 2 min senare hör jag att Nike tuggar på något så jag springer fram och kollar. Första jag ser och tänker är, det är ju blod överallt!!! Får panik och tittar på Nike om han mår bra, han viftar på svansen. Jag tänkte direkt att han hittat något vasst föremål och skärt upp munnen.. Jag kollar och ser att han tuggat på.. PEPPARSPREJ! Och här får jag ännu mer panik, ringer Filip som åker direkt hem. Jag ringer sjukhuset och berättar vad som hänt, dom säger att jag ska skicka bild på pepparsprejen så dom kan se innehållet om det är något farligt. Nike såg helt pigg och glad ut som tur var.

Djursjukhuset återkom och sa att det inte var någon större fara så länge han verkade okej då denna sprej är laglig i Sverige och inte innehåller de farligare kemikalierna. Dom sa att jag skulle ge han kolsuspension som är mot akutförgiftning och sen hålla koll på honom. 

Detta hände ju för 2 veckor sen och han mår ju jättebra nu såklart vilket känns sååå skönt. Jag förstår fortfarande inte hur han fått tag/hittat min pepparsprej. Tur att han inte hade fått i sig särskild mycket utan bara velat gnaga på själva flaskan. 

Hädanefter kommer ingenting finnas framme, sån panik.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Arkiv