Har ni haft den där perioden då allt känns hopplöst? Man känner sig deprimerad helt utan anledning och man orkar inte göra någonting, man vill bara ligga under täcket och sova. Så har jag fått på sistonde väldigt ofta utan någon aning om varför? Det är jätte jobbigt, jag har inte gått till skolan på 2 veckor nu vilket jag känner mig ännu mer deprimerad så fort jag tänker på de. Jag känner mig så ensam även fast jag inte är de, det känns som alla går emot mig även fast dom gör tvärtom! Jag tänker så himla mycket, vad som kan hända i framtiden, vad som kan hända nu, vad folk tycker, hur jag ser ut osv.. sådana saker som får mig att må dåligt. Nu när man tänker efter så borde jag verkligen vara lycklig, jag har allt, en underbar pojkvän, underbar familj, hund, hus, rum, mat, värme och kärlek. Men på något sätt känner jag mig tom, ibland så försvinner den här känslan helt och jag är lycklig igen. När den här perioden kommer så kan jag ligga i min säng och sova hur länge som helst och bara deppa. Dem enda jag alltid kan le mot är min pojkvän och min hund. Jag vet att allt detta beror på mig själv, eller? Jag tänker ta tag i detta, söka upp lite på google om tips osv, eller har ni några?